Lösningen, del 6: Respektera mänskliga rättigheter

Riktiga skogar är livsviktiga resurser för alla Sveriges invånare, inte minst för de samer som lever i nära samspel med skogen. Att respektera skogen är därför en fråga om att respektera mänskliga rättigheter.

 

Sverige vill gärna se sig som en förebild inom mänskliga rättigheter och som ett föregångsland på miljöområdet. Men i verkligheten finns det stora brister. När skogen huggs ner och den biologiska mångfalden i skogen försämras påverkas även den samiska kulturen och renskötseln. Både mänskliga rättigheter och regler för vad som får huggas ner bryts. Det blir till exempel svårare för renarna att beta och få ordentligt med skydd. När man hugger ner skog och gör trädplantage av vissa delar så att skogen inte längre sitter ihop blir det också svårare för alla djur och växter som lever i den att ta sig fram och samspela med varandra.

 

Sverige har inte heller anslutit sig till ILO-konventionen 169 om urfolksrättigheter. År 1993 antog Sverige FN-konventionen om biologisk mångfald som säger att urfolks traditionella livsstilar ska respekteras och gynnas, men detta har svenska staten struntat i. Denna inställning har lett till att FN vid ett flertal tillfällen har kritiserat Sverige och Sveriges skogsbruk för ett bristande engagemang för samers rättigheter.

Fältbiologerna kräver att Sverige ansluter sig till ILO-konventionen 169 om urfolksrättigheter och lever upp till det som vi har lovat.

Länkar:

 

Här kan du läsa FN-konventionen om biologisk mångfald:
https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2010/10/m2010.26/